Alla djuren inne inför vintern förutom oxarna

Då är ladugården näst intill färdiginredd och djuren har fått flytta in. Det var riktigt bra tajmimg då snön faller stilla idag. I och med att jag dragit in vatten i ladugården fick jag bygga en gång som håller undan getterna så jag ostört kan hämta vatten. Det känns som jordens lyft. Det har varit 2 kämpiga år att hämta vatten inne för att halka sig ut till djuren. Nu kanske det är ett minne blott. Jag har nu 28 kaniner, 2 getter och 2 bockar, 4 kalkoner, 4 ankor, och ett 10 tal höns. Jag tror att arbetet med djuren kommer att kunna bli mycket enklare nu efter omstruktureringen. Men jag är glad att jag bygde som jag bygde först för att se hur jag behöver ha det för att det ska fungera bättre. Getterna bär killingar i magen och trots att det inte är ultimat så väntas de nån gång i slutet på Januari. Svårt att hålla bocken ifrån ibland när brunsten startar. Han gick helt sonika bara rakt in genom ström och allt, sen var det klart. Kaninerna ska slaktas av en del men jag går i valet och kvalet om jag ska ta en kull på dem först. Men då jag inte har nån tur med att hitta en ny avelskanin jag tycker passar och inom rätt avstånd så är jag lite orolig för att använda samma hane som följt med några år. Henke! Han är en blandning mellan Belgisk jätte och Gottlandskanin. Vill få bort BJ genen så mycket som möjligt eftersom de växer så sakta och äter mycket. Men är samtidigt lite rädd att få in någon sjukdom då jag nyss blivit fri från Kocidier. Det går ju kaninpest med söderut. Hönsen äggar ytterst dåligt just nu och har gjort en längre tid. Jag var med skolan (Torsta jordbruksutb) hos en hönsuppfödare som påpekade vikten i att ha minst 12-14 timmars ljus åt hönsen, samt mörkt på kvällen. Så nu har jag börjat tända hos dem kl 06:00 och släcka runt 19:00 så får vi se om de kommer igång. Oxarna som mest var för test, dvs känna sig för hur de funkar. De har varit det enklaste djuren på gården i sommar, smiter ytterst sällan samt sköter sig själva bara de har mat och vatten. De får gå med så länge vädret tillåter och det ej blir för halt samt maten räcker. De äter upp en rundbal på 400 kg på 2 veckor. Perfekt för det är så länge den håller i hållbarhet. Eftersom de är Jerseykor och ingen köttrassort så växer dom sakta men det gör mindre då jag köpte dem billigt. De skulle ha slaktats redan vid födseln om inte jag tagit dem. Jag är dålig på att uppskatta vikt men runt en 100 kg var lär dom nog kunna väga. Då tar du bort halva vikten på ben, inälvor och skinn så 50 kg kvar. 50 kg x 79 kr (som du betalar för nötkött i butik) det blir 840 kr och jag betalade 1200 kr st för oxarna. Då går jag ca +-0 om någon månad.

Ombygnationer i ladugården

Har rivit ut inredningen i ladugården så det bara är väggarna kvar. Nu ska jag göra om och göra rätt. I början när man skaffar djur så har man ingen erfarenhet och det är omöjligt hur man skall bygga för att det ska bli bra. Nu när jag haft getter ett tag med allt det innebär så har jag hyfsad koll tyckar jag så nu ska jag bygga så logistiken blir enklare. Ex att ha matskåpet i samma utrymme som getterna är ingen bra ide. De försöker med alla medel ta sig in och lyckas de när man ej ser så kan de äta ihjäl sig. Jag har vid två tillfällen fått ringa veterinär för akuta råd när getter förätit sig. Då gäller det att få igång deras mage eller vom igen. Slutar de äta eller idissla är det inget bra tecken. Jäst i lite ljummet vatten ska vara bra. Samt massera massera massera deras mage.
Vatten är indraget i ladugården och ett varmt utrymme skall byggas för det.

Havreskörd

Samtidigt som stora häxkitteln kokar med en bockskalle från gårdagens slakt så skördar jag havren med lie. Det är mycket tistel bland axen i år så dom får jag gå och plocka bort innan jag samlar in det slagna i buntar. Sen knyter jag lagom stora kärvar med snöre. Jag är noga med att knyta så snöret lätt ska gå att knyta upp så jag kan återanvända det nästa år samt att bunten skall vara lätt att öppna när jag skall använda den. Jag provar göra små havrekyrkor i år med trots att de blåste omkull i fjol och jag fick plocka in dem när snön började falla på dem. Havrekyrkor kallar jag det, det heter kanske inte så men de ser ut som små torn när flera kärvar står lutad emot varandra på åkern för att torka.De får inte stå för tätt då vinden måste kunna blåsa igenom stråna så buntarna torkar. Varför väntar jag då inte bara med att skörda tills stråna torkat på ängen? Jo, för risken är då att havrekärnorna faller av. Nu när strået fortfarande är lite grönt har jag förstått att man skall skörda. Jag har en plätt på 25x50m som havren står på. En till synes liten plätt men det räcker när man skall göra jobbet för hand. Då jag var sen med att få kornen i marken i våras så är det just bara denna åker som mognat. De andra står fortfarande helt gröna. Men det gör mindre då jag upptäkte att det är perfekt att bara plöja ner det så jorden blir helt ogräsfri tills nästa år och en massa näring i marken bidrar den till. Då mina åkrar är dåligt skötta från arrendatorn de senaste 10 åren så är all gödning som kommer ner i jorden bara possitivt. Mina 2 tjurkalvar gör också sitt till då de går och pruttar på de åkrar jag hägnar in dem på. Åter till havren. Om jag lyckas få havren torr skall jag ge hela kärvar till fåglarn i hönshuset, kaninerna och getterna i vinter. Stråna som de inte äter upp kommer tjäna som strömaterial till djuren och bygga upp ströbädden så de får det varmt å gott. Hönsen kanske det inte gäller men de övriga djuren får en värmeutveckling i ströbädden då de kissar å bajsar på halmen. Det kallas att det börjar brinna. Samma fenomen som händer i en varmkompost. Eftersom kaninern och getterna är i en ladugård utan värme på vintern så är den värmen välkommen. Om bädden ej kommer igång så kan man prova med att vattna på bädden då den antagligen är för torr. Vattna gärna med kissvatten, även kallad guldvatten. Ta till vara på din urin när du går på toaletten. Späd ut med 10 delar vatten och en del kiss. Sen vattnar du. Kaninernas bajs är lite svårare att få igång så dom har en liten värmande låda de kan lägga sig i de bistraste dagarna i under jan-feb. Men jag ser sällan att de verkar frysa. De har även bolådor fylld med halm som de kan krypa in i. Där genererar de själva värme och halmen issolerar. Halm ska det vara för om man använder hö så äter de små rackarna upp det fortare än kvickt. Skallen som puttrar i timmar i kitteln tänkte jag göra en trofé av. Bockens magnifika horn skall få förgylla ladugården vägg. Annars är jag inte så mycket för troféer. Försöker lära mig ta till vara på så mycket det bara går av mina slaktade djur. Känns mer värdigt för djuret. Levern ska exempelvis få bli till pastej och hjärtat ligger i saltlag redo att varmrökas.