storgardenssjalvforsorjning.blogg.se

Hur säger man någonting sånt här utan att kliva någon på tårna. Som får goda grannar och snälla vänner att känna sig träffade, dumma och aldrig våga visa sig igen? Bara idag räknade jag till 19 personer som besökte min gård. Släkt, vänner, grannar och deras barn. Och denna söndag är inget undantag. Såhär ser alla mina helger ut. Ta mig inte fel, men ibland blir det lite mycket av det goda 😊. När jag går för att lägga mig efter en helg så snurrar det av massor av intryck från allt som hänt under de senast 2 dagarna. Jag skrev på skojs skull på ett självhushållarforum på FB och frågade om någon kände igen sig. Jag fick 83 kommentarer att ja det var så hos näst intill alla som hade djur. Djur drar till sig människor och framförallt barn. Det blir utan att många tänker på det en liten gratis upplevelse. Idag gick det bra men viss dagar när man inte har nån som helst lust med sällskap eller att bli störd i sina gröror så blir man irriterad och de är oftast de närmaste som får ta smällen. Jag älskar sällskap och tror  jag anses som rätt social men detta hade jag aldrig kunnat räkna med när jag köpte mitt lilla torp på Storgården i Aspås. Detta är absolut som sagt inte menat att skrämma iväg någon utan bara lite tankar från en självhushållares perspektiv, eller wanna be hushållare. Jag måste tyvärr bli bättre på att säga nej vissa gånger annars kommer kroppen inte hålla. Det är inte främmande i sig som frestar på utan allt man inte hinner göra. Man har en lista på saker man tänkt göra, så hinner man hälften. Jag har många många sena  kvällar gått och fyllt på hö ifrån höladan på åkern bredvid för att det är Slut på loftet och jag hann aldrig fylla på på helgen som det var tänkt. Jag hör om ensamma människor som aldrig får påhälsning, en sån vill jag aldrig bli men ett staket emot vägen som liksom ringar in mig  gård en aning det ska det nog bli när tjälen behagar gå ur marken 😆.