En dröm om att kunna ha en självförsörjande gård som skall kunna ge mig mat året runt. Jag, Lena 41 år, köpte nyligen en gård i Aspås / Krokom kommun, med tillhörande ladugård (förvisso förfallen) och 4 ha åkermark. Jag får låna traktorn och alla gamla jordbruksmaskiner som hörde gården till. På ett år har jag skapat ett litet bonderi. Jag lever 1000 ggr mer nu än förut. Nu får jag leva min dröm. Jag har köttkaniner, kalkoner, höns, vaktar, getter och har beställt 2 st köttkor till våren. Getter och kossor ska gå och beta nere på skogen och hjälpa mig i mitt arbete att restaurera 2 gamla igenväxta åkrar. Följ mig i mitt jobb att skapa en gård med självförsörjning. Jag har ingen tidigare kunskap om jordbruk så utmaningen kommer att bli stor. Jag hoppas min envishet skall hjälpa mig i de svåraste stunder.
Samtidigt som stora häxkitteln kokar med en bockskalle från gårdagens slakt så skördar jag havren med lie. Det är mycket tistel bland axen i år så dom får jag gå och plocka bort innan jag samlar in det slagna i buntar. Sen knyter jag lagom stora kärvar med snöre. Jag är noga med att knyta så snöret lätt ska gå att knyta upp så jag kan återanvända det nästa år samt att bunten skall vara lätt att öppna när jag skall använda den.
Jag provar göra små havrekyrkor i år med trots att de blåste omkull i fjol och jag fick plocka in dem när snön började falla på dem. Havrekyrkor kallar jag det, det heter kanske inte så men de ser ut som små torn när flera kärvar står lutad emot varandra på åkern för att torka.De får inte stå för tätt då vinden måste kunna blåsa igenom stråna så buntarna torkar. Varför väntar jag då inte bara med att skörda tills stråna torkat på ängen? Jo, för risken är då att havrekärnorna faller av. Nu när strået fortfarande är lite grönt har jag förstått att man skall skörda. Jag har en plätt på 25x50m som havren står på. En till synes liten plätt men det räcker när man skall göra jobbet för hand. Då jag var sen med att få kornen i marken i våras så är det just bara denna åker som mognat.
De andra står fortfarande helt gröna. Men det gör mindre då jag upptäkte att det är perfekt att bara plöja ner det så jorden blir helt ogräsfri tills nästa år och en massa näring i marken bidrar den till. Då mina åkrar är dåligt skötta från arrendatorn de senaste 10 åren så är all gödning som kommer ner i jorden bara possitivt. Mina 2 tjurkalvar gör också sitt till då de går och pruttar på de åkrar jag hägnar in dem på.
Åter till havren. Om jag lyckas få havren torr skall jag ge hela kärvar till fåglarn i hönshuset, kaninerna och getterna i vinter. Stråna som de inte äter upp kommer tjäna som strömaterial till djuren och bygga upp ströbädden så de får det varmt å gott. Hönsen kanske det inte gäller men de övriga djuren får en värmeutveckling i ströbädden då de kissar å bajsar på halmen. Det kallas att det börjar brinna. Samma fenomen som händer i en varmkompost. Eftersom kaninern och getterna är i en ladugård utan värme på vintern så är den värmen välkommen. Om bädden ej kommer igång så kan man prova med att vattna på bädden då den antagligen är för torr. Vattna gärna med kissvatten, även kallad guldvatten. Ta till vara på din urin när du går på toaletten. Späd ut med 10 delar vatten och en del kiss. Sen vattnar du. Kaninernas bajs är lite svårare att få igång så dom har en liten värmande låda de kan lägga sig i de bistraste dagarna i under jan-feb. Men jag ser sällan att de verkar frysa. De har även bolådor fylld med halm som de kan krypa in i. Där genererar de själva värme och halmen issolerar. Halm ska det vara för om man använder hö så äter de små rackarna upp det fortare än kvickt.
Skallen som puttrar i timmar i kitteln tänkte jag göra en trofé av. Bockens magnifika horn skall få förgylla ladugården vägg. Annars är jag inte så mycket för troféer. Försöker lära mig ta till vara på så mycket det bara går av mina slaktade djur. Känns mer värdigt för djuret. Levern ska exempelvis få bli till pastej och hjärtat ligger i saltlag redo att varmrökas.
